antiinflammatorisk kost

Odla växter och kryddor som är antiinflammatorisk!

Det har precis varit helg och du känner dig uppblåst och däst efter en härlig helg med massor av god mat och dryck. Dina tankar kanske börjar snurra om att du borde ha ett bättre hälsotänk. Misströsta inte, i teorin har du redan kommit en bra bit på vägen när du investerade i ett växthus. Ta ett steg till och börja med antiinflammatorisk kost för att öka ditt immunförsvar.

Inflammation i kroppen

På senare tid har du säkert lästa att det stått i media om betydelsen av att ha en bra tarmflora och att man inte ska äta inflammatorisk kost?  Men vad är det då inflammatorisk kost? Cecilia Holm, professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet förklarar att det är kost som är rik på snabba kolhydrater, rik på mättade fetter och innehåller lite eller inga fibrer. Sådan kost leder till inflammation. En tarmflora i obalans kan orsaka alltifrån hudbesvär och sömnsvårigheter till magproblem och försämrad motståndskraft mot infektioner.

För att försvara dina matkulinariska utsvävningar i helgen så kanske du tänker att du i alla fall ätit medelhavskost i helgen, Spagetti alle vongole tillagat i olivolja och lite gott rödvin. Riktigt så enkelt är det inte!

Antiinflammatorisk kost

Vad är då antiinflammatorisk kost? Kosthållningen går ut på att välja näringsrika livsmedel som minskar kroppens inflammationer och som stöttar immunförsvaret. Ungefär 80% av vårt immunförsvar sitter i tarmens slemhinnor. Därför är det viktigt att skapa en balanserad tarmflora som fungerar optimalt. Man mäter inflammationsvärde med ett mätetal som heter IFD, vilket utgår från ett framräknat inflammationsvärde som varje livsmedel har. Ju högre IFD värde ett livsmedel har desto bättre.

Enligt forskning så anses både Medelhavskost och Nordisk kost vara antiinflammatorisk. Medelhavskost är rik på frukt, grönsaker, bönor, omättade fetter, fibrer och måttliga mängder kött och mejeriprodukter. Motsvarande sammansättning hittas även i den Nordiska kosten som består av mycket fisk, bär och grönsaker, fullkornsprodukter, rapsolja, magra mejeriprodukter och magert kött. Studier om medelhavskost har visat att det minskar risk för de flesta kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom, stroke, demens, diabetes typ 2, övervikt och cancer. De som äter mer medelhavskost lever också längre.

Vilka grönsaker kan du odla i ditt växthus som är antiinflammatorisk?

För att ge dig lite inspiration har vi listat förslag på grönsaker och kryddor som ger antiinflammatorisk effekt.

Gröna bladgrönsaker, kålsorter, groddar,broccoli, alfaalfa, mungbönor,vitlök, oregano, basilikapersilja, rosmarin, timjan, salvia, citron, zuccini, ärtor och haricots verts.

Det finns flera anledningar till att odla mer i ditt växthus istället för att använda växthuset som ett extra rum.

För dig som inte redan har ett växthus har vi många växthusalternativ både för trädgård, altan och balkong.

Genom att odla dina egna grönsaker kan du:

  • Addera mera näringstäta grönsaker till din diet.
  • Öka immunförsvaret.
  • Äta mer smakrika grönsaker.
  • Bidra till att minska CO2 eftersom du inte behöver köpa grönsaker som kräver transport.

Syrade grönsaker

Ett annat bra sätt att påverka din tarmflora är att äta fermenterade och mjölksyrade grönsaker. Tarmen förses med levande bakteriekultur som den mår bra av och som kan påverka immunsystemet.

Recept

Klassiskt syrade grönsaker

Av Victoria Ek, köket.se

Ingredienser

vitkål, morötter och/eller andra grönsaker, senapsfrö, salt

Gör så här

  1. Riv vitkålen eller hacka fint i en matberedare, hyvla med osthyvel eller skär i strimlor med kniv.
  2. Tryck ut vätska ur grönsaken (som helst ska vara ekologiska) genom att pressa med båda händerna till grönsakerna börjar vätska sig. Du kan också stöta ur vätskan.
  3. Blanda grönsakerna med saltet i en stor bunke. Låt bunken stå i rumstemperaturen stund, då gör saltet förarbetet med att dra ut vätskan. ca 1 msk salt per 1,5 kg grönsaker. (blanda gärna vitkål, palsternacka, kålrot och morötter t ex – 400 gram per grönsak isf).
  4. Pressa ner blandningen i en glasburk med en träslev eller med knytnäven. Undvik hålrum. Smaksätt med 1 tsk senapsfrön.
  5. Se till att innehållet blir täckt av vätska. Lämna 2 cm med luft upp till kanten för att förhindra att det svämmar över när grönsakerna börjar fermentera. Stäng burken och ställ den på en bricka. Förvara mörkt i rumstemperatur. En upp och nedvänd papperskasse som sätts över fungerar bra.
  6. Öppna burken 1-2 gånger per dag för att lätta på trycket, samtidigt håller du koll på jäsningsprocessen. Det bör börja bubbla i burken efter 1–2 dagar. När det inte längre pyser vid öppningen har syrningsprocessen lugnat sig och burken behöver inte längre öppnas. Fyll på med saltvatten (1 msk salt/liter vatten) om vätskenivån sjunker.